Till innehållet

Antiken – Spåren av antiken idag

  • 15 min
  • Rek. från 12 år
  • 2016
Arvet från antiken finns runt omkring oss. Man kan tro att alla uppfinningar är ganska nya. Men mycket av vår nutid bygger på upptäckter som gjordes redan under antiken. För över 2 000 år sedan använde egypterna smink, först av medicinska skäl men sedan även till prydnad. Romarna använde hårgelé i form av djurfett. Vi kan även se det i form av arkitektur. I svenska städer kan vi se valv och pelare där arkitekterna har inspirerats av grekernas tempel. Inom medicin används liknande kirurgi som under antiken. Grekerna bidrog även med vetenskap, retorik, demokrati och dramaturgi. Utan dessa influenser som antiken lämnade i arv hade förmodligen vårt samhälle sett annorlunda ut.

Antiken är fortfarande levande och synlig i Sverige och världen. Den här filmen visar arvet.

Tider för kapitel
Intro 00–01.16
Fåfänga 01.16–04.19
Byggnadskonst 04.19–06.52
Medicin 06.52–09.28
Juridik 09.28–11.28
Filosofi och vetenskap 11.28–13.04
Drama 13.04–14.28

Historia, hela grundskolan
Ur ämnets syfte i läroplanen:
Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
- använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer.

Undervisningen i historia ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9
Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700
- Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
- Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
- Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.

Genom undervisningen i ämnet Samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
- reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar.

Undervisningen i Historia 1b ska behandla följande centrala innehåll:
- Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tids begreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultur.
  • Dramaturgi
  • Historia
  • Retorik
  • Juridik
  • Antiken
  • Filosofi
  • Romerska riket
  • Grekland
  • Kosmetik
  • Egypten
  • Pyramider
  • Drama
  • Rom
  • Aristoteles
Ämnen
HistoriaAntiken