
Antiken i Grekland – demokrati, vetenskap och filosofi
- 15 min
- Rek. från 12 år
- 2016
Det var i antikens Grekland som grunden till det moderna samhället började. Det var här läkekonsten, filosofin, och nyfikenheten spirade. Grekerna hade ett nytt sätt att se på världen. Allt var inte gudarnas verk. Utan det fanns också vetenskapliga förklaringar på livets gåtor.
Ett av deras största arv är införandet av demokrati – även om vi idag inte skulle kalla det demokrati, eftersom många människor uteslöts från att delta. Stadsstaterna Aten och Sparta är legender i historien. Men även Alexander den Store. Hans erövringar spred den grekiska kulturen under namnet hellenism. Många av de ord vi använder kommer från grekiskan - som trojan, demokrati, automat, orkester, monark, filosofi, biologi, akademi, ja till och med ordet historia är grekiskt.
Historia, hela grundskolan
Ur ämnets syfte i läroplanen:
Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
- använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer.
Undervisningen i historia ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9
Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700
- Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
- Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
- Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
Genom undervisningen i ämnet Samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
- reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar.
Undervisningen i Historia 1b ska behandla följande centrala innehåll:
- Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tids begreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultur.
Ett av deras största arv är införandet av demokrati – även om vi idag inte skulle kalla det demokrati, eftersom många människor uteslöts från att delta. Stadsstaterna Aten och Sparta är legender i historien. Men även Alexander den Store. Hans erövringar spred den grekiska kulturen under namnet hellenism. Många av de ord vi använder kommer från grekiskan - som trojan, demokrati, automat, orkester, monark, filosofi, biologi, akademi, ja till och med ordet historia är grekiskt.
Historia, hela grundskolan
Ur ämnets syfte i läroplanen:
Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
- använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer.
Undervisningen i historia ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9
Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700
- Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
- Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
- Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
Genom undervisningen i ämnet Samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
- reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar.
Undervisningen i Historia 1b ska behandla följande centrala innehåll:
- Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tids begreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultur.
- Demokrati
- Teater
- Antiken
- Filosofi
- Grekland
- Egypten
- Perserriket
- Gudar
- Troja
- Aten
- Alexander den store
- Mesopotamien
- Rom
- Maratonlöpning
- Aristoteles
- Sparta
- Athen